Hela veckan har jag pratat om henne, hur mycket jag älskar henne, hur bra hon är och hur mycket jag saknar henne. Jag har drömt om henne och jag tog tom en av hennes tröjor med mig att sova i eftersom jag saknade henne så mycket. Jag är så jävla dum i huvet.

Att vara vuxen lektion 1:
När man har en samborelation med delvis gemensam ekonomi räknas ett förhållande som liiite mera seriöst än vad det gjorde när man var 14 år.

Att vara vuxen lektion 2:
Således "kommer man inte på" att man vill göra slut, helt ut ur tomma intet. Vuxna människor pratar ofta om det innan.

Så tack Jessica, tack för att du dumpar mig en vecka efter att jag kickat ut min inneboende, vilket jag såklart gjorde FÖR DIN SKULL! Nu sitter jag här med min lägenhet och en hyra på nästan 6000 kr i månaden, för din skull. Det är jävligt lätt för dig att bara dra hem till lilla Luleå och leva ditt tonårsliv i ditt flickrum.

Man beter sig inte på det sättet. Jag är inte ledsen, jag är jävligt förbannad. Det var det mest omogna jag varit med om i hela mitt liv. Du kunde iaf ha kläckt ur dig någonting, det är inte för mycket begärt. Du pissar mig i ansiktet när du säger att du älskar mig, då vet du inte vad kärlek är. Så jävla mycket som jag har gjort för dig, offrat för dig, men varsågod. Åk hem till mamma och gå ut på Grace varje helg om det gör dig lycklig.

Det är detta jag inte förstår:
"02.34 2008-09-07
Nu sitter man här i ensamheten o vet inte vars man ska göra av den? älskling. jag älskar dig. du är det bästa som har hänt mig. skulle inte kunna tänka mig ett liv utan dig. Du är så jävla söt. och så jävla go! du bryr dig alltid. Jag kommer stå vid din sida så länge du vill <3 "
Okej. Okej.. Var under dessa 31 dagar gick det till :"Vi måste prata, jag är inte kär, jag vill göra slut?" Vilket jävla hyckleri. Jag är så jälva lurad.

By the way. Jag skrev 100% på kursen, var den enda i klassen som lyckades med det, och fick utmärkelsen "Deans List". Jag var lycklig i 6 timmar iaf. Jag ska gå och byta lakan.

Aldrig mer en tonåring.