Dan före dopparedan.
Idag är det sista dagen på växeln i Luleå Kommun och det känns lite vemodigt. Tänk om jag hade haft det här jobbet i Göteborg, jag hade varit i himmelriket. Jag måste försöka hitta mig ett nytt jobb, för det är ju tydligen omöjligt att ha en anställning på McDonalds om man har en aktivitet två kvällar i veckan.
Idag när jag satt i repan kom jag att tänka på att för två år sedan satt jag precis på samma ställe, en fredag eftermiddag och skulle åka till Göteborg dagen efter. Då skulle jag flyga själv, hade inget jobb, hade aldrig sett min lägenhet, kände ingen och visste ingenting om hur framtiden skulle bli. Nu har jag ett förstahandskontrakt på en jättefin lägenhet, fast jobb, vänner och aktiviteter, och allt detta har jag byggt upp själv. Det jag kommer till nu är väldigt annorlunda mot för det jag kom till för två år sedan, men för Jässan är det samma som jag gick igenom. Känns lite konstigt när man tänker på det, och jag hoppas att hon kommer trivas lika bra, växa lika mycket och ha lika jävla roligt som jag har haft. Aja, nog med the deep shit. Imorgon kommer det gråtas krokodiltårar på Kallax men jag får trösta mig med att jag är rik och har semester.
Peace ouut!
att kommentera mitt inlägg :)
Älskade lilla syster, jag kommer att sakna dig massor! Jag är lite glad att jag inte ska följa med till Kallax imorgon, det var nog jobbigt att lämna dig ikväll. Tur att vi ska ha barn snart så att du MÅSTE komma och hälsa på igen.
Massor med kramar//Syster