Detta har varit en lång dag. Stå i kassan under lunchen, med hundraelva nya kampanjprodukter, 5 st 14 åriga praktikanter, tusen mcflurrytack och hjärnskakning var inte att rekomendera. Jag var inte på topp direkt. Sen när en svärm (närmare bestämt 42) tyskar kommer in och ska ha menyer hela högen vill man bara lägga sig under fritösen och gråta. Nåja, jag överlevde, och det gjorde mammsen också. Hon skulle komma till centralen 10 i 1 så jag räknade med att hon skulle vara på mitt jobb strax efter 1. Kvart i två började jag bli orolig. Efter 2 nån gång kommer hon insläntrandes, glad i hågen. Då har hon lyckats gå vilse på den korta sträckan mellan centralen och mitt jobb, tilläggas bör då att hon har varit i Göteborg minst 4 gånger. Meeeen jag var inte förvånad, hon har ju bott i Luleå i typ 35 år och hittar fortfarande inte :) Men nu ska jag inte vara dum med mamma, hon var faktiskt duktig. Sen gick hon på stan i några timmar tills jag slutade och hittade både fram och tillbaka till centralen då hon skulle hämta sin väska.

När jag slutade gick vi till vår favoritrestaurang, Yokohama på andra långgatan. Har Göteborg absolut bästa sushi, litet och mysigt och gulliga japaner. Där satt vi i godan ro och sörplade misusoppa när några ÄCKLIGA, FULA jävla sthlmsbrudar stormar in. Dom skriker och gapar och river upp alla sina shoppingkassar och gapar om allt vad dom har handlat. En av dom sprättar upp ett gigantiskt paraply som tar upp typ halva restaurangen.. Sen är dom otrevliga mot personalen, små söta japaner som är typ godheten själv, specialbeställer en massa jobbiga saker, och det värsta av allt.. En av dom rapar högt! 2 GÅNGER! Eh, va? utvecklingsstörd? Vem gör så liksom? Fy vad oförskämt, jag och mamma höll på att skämmas ihjäl. Där satt dom i sina DG-solglasögon och trodde dom var fräcka. Äckliga, fula, stureplansfittor-wannabees, i Göteborg har ni ingenting att göra. 

Nu sitter jag och mamma i soffan o chillar. Mamma prisar Michels val av kaffe och jag dricker te. Nu blire ingen mer mat för mig förän imorgon kväll för nu ska det fastas, får inte äta någonting innan operationen. Nu känns det mest spännande faktiskt, har aldrig blivit sövd förut, undrar hur det är. Aja, imorgon gäller det. Men nu är mammsen här så nu kommer allt gå bra :)

Tänker lite extra på min favoritsysterson Albin som är i Umeå nu och ska göra en stor koll av nått slag. Han är lite fräckare än mig och har en egen blogg, fast han bara är 4 år. Kolla in den ->http://mukka.bloggagratis.se/


Nu ska jag o mammsis titta på nyheterna och sen ska vi sova. Imorgon får ni hålla tummarna.
Gonatt!